Den Franska republiken fortsätter sin outtröttliga kamp mot en rad olika företeelser man försöker svartmåla genom att benämna dem "religion". Alla platser som inte räknas som "privata" skall rensas ut på innehåll som strider mot den franska statsreligionen laicismen. Den nya stadgan för sekularism (vilket betyder allt som inte är religion och som därmed inte är dåligt) skall hängas upp i alla franska skolor, en väldigt tydligt religiös symbolhandling. Företrädare för de franska muslimerna ser stadgan som riktad särskilt mot dem, men den är snarast riktad mot alla grupperingar som den franska staten ogillar och därför benämner "religiösa". Även kristna och många andra drabbas alltså.
Den franske utbildningsministern legitimerar den nya stadgan med att religion är farligt och hetsar grupper mot varandra. Argumentet är alltså ett av standardargumenten mot religion, nämligen att "religion splittrar". Detta till skillnad från sekularismen som tänks ena människor i kampen mot den farliga och splittrande religionen. Att striden så ofta står i skolan är inte förvånande, det är där barn får lära sig om nationens fantastiska enande kraft och de nationella myterna som sekularismens hjältemodiga kamp mot de ondskefulla religiöst drivna splittrarna. Genom att framställa den på nationalism grundade laicismen som icke-religiös så fåe den ett sken av att vara objektiv och oundviklig, samt givetvis till sin natur god. Eftersom laicismen av dess förespråkare betecknas som sekulär så är den per definition ingen religion. Detta är ett typiskt sätt att särskilja det heliga, precis som det gamla förbudet att säga Guds namn. Laicismen är en religion som av den franska staten getts ensamrätten att verka i det franska samhället utanför människors hem. Laicismen är den Franska republikens statsreligion.
