måndag 10 december 2012

Förlorarnas historia

Skolverkets syn på religion får fortsatt kritik och anklagas för att misstänkliggöra religion av Dagens Seglora. Beröringsskräcken för kulturarv och religion tas även upp av teologen Anna Karin Hammar som menar att det inte går att lära elever kritiskt tänkande om man samtidigt hindrar dem från upplevelser. Synen på vad som är religion och vad som är konfessionellt är genomgående slumpmässig i Skolverkets juridiska vägledning. Kyrka och präst är tillåtet, bön och välsignelse är det inte. Psalmer är ibland tillåtna, men inte alla och i alla sammanhang. Tidningen Dagen har startat Adventsupproret som över 80000 skrivit under där en ändring av skollagen krävs. Även människor utanför kyrkan har engagerat sig.

Religion och kultur kan inte separeras menar buddhisten Ryûsan Thorbjörn Carlsten. Deltagande i religiösa ceremonier ökar även förståelsen för andra sätt att tänka. Att Skolverket tillåter yoga men inte kristna inslag i adventsfirande ses som väldigt märkligt av Carlsten som även anser att deltagande i religiösa ceremonier inte innebär att man automatiskt blir en del av religionen ifråga, vilket innebär att det heller inte finns något konfessionellt i sig med att delta i exempelvis kyrkans adventsfirande. Avslutningsvis så skriver Carlsten att han som svensk buddhist inte har några problem med att fira advent. Religionsvetenskapliga kommentarer ser Carlstens inlägg som ett exempel på multipla kulturella och religiösa identiteter och att religiös identitet inte behöver vara singulär vilket Skolverket utgår från i sina resonemang.

Perspektiv som inte stämmer med sekularisters och religiösas syn tas inte upp. Ställföreträdande religion är ett begrepp som använts av den brittiska religionssociologen Grace Davie beskriver ett av dessa alternativa synsätt. Detta innebär en syn där "en liten grupp upprätthåller religionen till vardags med majoritetens goda minne eller till och med aktiva stöd, för att den ska finnas till hands för alla när de behöver den." Här tjänar ställföreträdande religion som en förklaring varför människor inte tänker och agerar på det sätt som Skolverket föreställer sig då "protester som ibland blir när kyrkor ändrar språk eller riter just ur det perspektivet – människor tänker att även om de inte går dit så firas gudstjänsterna ändå på något sätt för dem också." 

Skolverket är inte den enda myndighet vars obefintliga kunskaper om religion förstör människors liv. Migrationsverket har också gjort sig känt för detta. Dagen skriver att Migrationsverket uppvisar en "oförmåga att förstå och ta hänsyn till vad en religiös övertygelse innebär och hur den yttrar sig" och att myndighetens inkompetens hotar människoliv. Svenska kyrkoledare kräver därför att svenska myndigheter ska utbildas i teologi och religion. Såväl Skolverket som Migrationsverket har en väldigt utpräglad luthersk syn på religion. Hos Skolverket så är det sålunda luthersk teologi där ordet står i centrum som vid bön och välsignelser som främst ses som religiöst medan den precis lika religiösa yogan inte ses som något problem. Samtidigt så sysselsätter sig Migrationsverket med lutherska husförhör med människor som konverterat till kristendomen och som hotas till livet i sina hemländer. Klarar de inte de lutherska frågorna så anses de inte vara riktiga kristna utan skickas tillbaka till sina hemländer. Detta lutherska synsätt är i sig konfessionellt vilket är ett väldigt problem eftersom undervisningen i skolan vara icke-konfessionell enligt skollagen, men när hela definitionen av vad som är icke-konfessionellt i sig är konfessionellt så bryter Skolverket genom sin vägledning mot skollagen. 

måndag 3 december 2012

Skolan som spridare av islamofobi

Det stora problemet med Skolverkets syn på sin egen roll i samhället som uttolkare av vad religion är och vad det ska betyda för enskilda grupper och individer är att den omöjliggör förståelsen för andra kulturer och öppnar dörren för islamofobi.

Maria Ludvigsson på SvD anser att Skolverkets rekommendationer har ett löjets skimmer över sig och att diskussionen "handlar om mer än huruvida skolbarn ska tillåtas tända ljus i adventstid utan att avkrävas en sekulär bekännelse." Hon påminner också om att invandringen av katoliker, ortodoxa och muslimer gjort att religion är en viktig del i vardagen för många svenskar. 

Hur brett religionsbegreppet är kan demonstreras genom att demokrati och ”att inte vara nazist” har beskrivits som moderna religioner i västerlandet. Efter Franska revolutionen ersattes begreppet kristenheten med Europa som bärande identitet och nationalistiska myter och riter kom att bli ett alternativ till kristna myter och riter.

Smålandsposten menar att Skolverket göder islamofobi genom sin skräck mot religiösa inslag. Muslimer får ofta skulden för att vilja förbjuda svenska seder och traditioner och får fungera som syndabocker för Skolverkets religionsfobi. Även Hallands nyheter ser en ohållbar åtskiljnad mellan religiöst och tradition då Sverige har en tusenårig historia av kristendom.

Socialminister Göran Hägglund vill återföra makten till de enskilda skolorna med hjälp av en ny lag då Skolverkets tolkning ses som alltför förvirrande för att kunna fortgå.

Ulf Jonsson på Signum granskar Skolverkets bigotta religionsfobi och frågar sig vilka skador barn kan tänkas drabbas av om de påminns om att de tillhör den kristna kulturkretsen. Han förundrar sig över att vissa saker ses som problematiskt att möta när det inte passar in på den egna synen på tillvaron, speciellt med tanke på att muslimer och katoliker dagligen konfronteras med detta. Man kan också tycka att det skulle vara en självklarhet i ett tolerant samhälle att inte tvinga andra att ge upp traditioner bara för att man själv ogillar dem.

Den respektlöshet mot människors traditioner som Skolverket står för anser kristdemokraten Alf Svensson vara snurrigt. Han ifrågasätter varför "myndigheter sitter och grubblar över om Fader vår eller Stilla natt skulle förvirra eller mentalt störa elevers själsliga ro".

Moderaten Gunnar Hökmark tar upp ett av de största problemen, nämligen att Skolverket försvårar förståelsen för samhället och olika kulturer. Han menar att vi varken blir muslimer av att möta muslimska traditioner eller kristna av att möta kristna traditioner samt att man inte ska försöka dölja samhället.

Roland Poirier Martinsson påtalar det absurda i att Skolverket ger sitt godkännande till kyrkor att hålla gudstjänst på söndagar. Att det blir så beror på Skolverkets vansinniga syn att de tror sig ha fått rätten att definiera vad religion är för alla människor i hela Sverige. Som vanligt har Skolverket inte presterat några som helst bevis för att så skulle vara fallet.

Dubbelmoralen som Skolverket har avslöjas av Sanna Lundell i Aftonbladet som påpekar att skolan har till uppgift att spegla samhället och inte staten. Dessutom kan man tillägga att staten också är direkt kopplad till religion då Hans Majestät Konungen enligt grundlagen ska tillhöra den rena evangeliska läran och att Svenska kyrkans lära delvis bestämms i den särskilda lagen om Svenska kyrkan.

söndag 2 december 2012

Samhälle och religion

När Skolverket oreflekterat radar upp ord som de påstår vara "religionsutövning" så uppstår problemet att alla andra berövas sin möjlighet att tolka såväl dessa begrepp som religion i allmänhet. Varför ska Skolverket stå för en definition av religion som är främmande för såväl andra kulturer som tidigare epoker i historien och hur passar en så svag och oredovisad definition in på kravet att skolan ska ha en vetenskaplig grund? 

Det går exempelvis att se predikan, välsignelse och bön i juletid som frikopplad från religionen och istället se det som en (integrerad) del av jultraditionen. Förlorarna blir då de icke-religiösa som har ett traditionellt eller kulturellt perspektiv. De får sina, från den egna synvinkeln, icke-religiösa traditioner stämplade som religion och borttagna med motivering att det är religionsutövning, vilket det inte är frågan om med detta synsätt.

Kyrkosekreteraren i Svenska kyrkan Cristina Grenholm anser att det är vilseledande att påstå att psalmer inte behöver vara religiösa vilket i sin tur motverkar den kritiska granskningen av religion i skolan. 

Skolverkets syn gör att unga människor riskerar att gå miste om kulturell förståelse i sin strävan efter en neutralitet som till sin natur är ouppnåelig poängteras av politiker från fem olika riksdagspartier.

Även fast Skolverket ännu inte offentliggjort sin definition av religion går det ändå att dra vissa slutsatser då religion ses som något som exosterar i sig som frikopplat från tid, rum och människor. Sådana essentialistiska föreställningar där religion definieras oberoende av människors åsikter är dock ovetenskapliga enligt professorn i islamologi Jan Hjärpe. Han konstaterar att resonemanget "...är baserat på ett normativt och inte ett deskriptivt tänkande. Essentialismen och dess nära släkting begreppsrealismen är inte bara något felaktigt utan direkt farligt genom att den fungerar som stöd och krycka för fördomar..."

Att just Skolverket, som har till uppgift att handskas med samhällets förmedling av kunskap och tradition, har sådana svårigheter med att kommunicera sitt budskap är onekligen mycket märkligt. Tidningen Dagen uppmanar Skolverket och politikerna att sluta skylla på varandra och pekar på orimligheten att försöka utplåna ett folks identitet.

Professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld konstaterar att religionen impregnerar såväl samhälle som kultur vilket gör Skolverkets försök att skilja dessa åt orimligt och helt meningslöst. 

Att Skolverket har en naiv tolkning av vad som är religion anser även doktoranden i religionsvetenskap Simon Sorgenfrei som därför frågar sig "vem som ska värdera graden av religion i olika praktiker, ritualer, artefakter och uttryck. Skolverkets jurister, sveriges rektorer eller skolbarnen och deras föräldrar?" Sorgenfri menar även att den tro som Skolverket har att religion är samma sak för alla är en form av religionsblindhet vilket visas av den inkonsekventa synen på adventsfirande kontra yoga.

Svårigheten att säga vad religion innebär för olika människor kan ytterligare illustreras med Benjamin Katzeff Silberstein som på SvD menar att debatten är orsakad av paragrafrytteri.

Skolverket saknar helt argument och upprepar bara åsikterna att "bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan och annan religiös utövning måste betraktas som konfessionella inslag." På vilket sätt de skulle vara konfessionella inslag av skolan framgår inte, det är ju den kyrka där adventsfirandet sker i som har en konfession, inte skolan som är där på besök.

I en granskning av en bok om religionsfrihet så påpekar författaren Torbjörn Elensky att Sverige och svenskar inte per definition är mer neutrala och normala än andra och påminner om den "massiva protestantismen" som präglar det svenska samhällets tolkningar. Detta synsätt har Skolverket helt uppenbart inte klarat av att reflektera kring.

Biskopen av Lund Antje Jackelén poängterar att Barnkonventionen ger barn rätt till andlig utveckling och att staten är i strid med sig själv då lagen om Svenska kyrkan anbefaller att dess verksamhet skall vara rikstäckande. Skolverkets jurister verkar vara okunniga om dessa rättsliga förhållanden.