När Skolverket oreflekterat radar upp ord som de påstår vara "religionsutövning" så uppstår problemet att alla andra berövas sin möjlighet att tolka såväl dessa begrepp som religion i allmänhet. Varför ska Skolverket stå för en definition av religion som är främmande för såväl andra kulturer som tidigare epoker i historien och hur passar en så svag och oredovisad definition in på kravet att skolan ska ha en vetenskaplig grund?
Det går exempelvis att se predikan, välsignelse och bön i juletid som frikopplad från religionen och istället se det som en (integrerad) del av jultraditionen. Förlorarna blir då de icke-religiösa som har ett traditionellt eller kulturellt perspektiv. De får sina, från den egna synvinkeln, icke-religiösa traditioner stämplade som religion och borttagna med motivering att det är religionsutövning, vilket det inte är frågan om med detta synsätt.
Kyrkosekreteraren i Svenska kyrkan Cristina Grenholm anser att det är vilseledande att påstå att psalmer inte behöver vara religiösa vilket i sin tur motverkar den kritiska granskningen av religion i skolan.
Skolverkets syn gör att unga människor riskerar att gå miste om kulturell förståelse i sin strävan efter en neutralitet som till sin natur är ouppnåelig poängteras av politiker från fem olika riksdagspartier.
Även fast Skolverket ännu inte offentliggjort sin definition av religion går det ändå att dra vissa slutsatser då religion ses som något som exosterar i sig som frikopplat från tid, rum och människor. Sådana essentialistiska föreställningar där religion definieras oberoende av människors åsikter är dock ovetenskapliga enligt professorn i islamologi Jan Hjärpe. Han konstaterar att resonemanget "...är baserat på ett normativt och inte ett deskriptivt tänkande. Essentialismen och dess nära släkting begreppsrealismen är inte bara något felaktigt utan direkt farligt genom att den fungerar som stöd och krycka för fördomar..."
Att just Skolverket, som har till uppgift att handskas med samhällets förmedling av kunskap och tradition, har sådana svårigheter med att kommunicera sitt budskap är onekligen mycket märkligt. Tidningen Dagen uppmanar Skolverket och politikerna att sluta skylla på varandra och pekar på orimligheten att försöka utplåna ett folks identitet.
Professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld konstaterar att religionen impregnerar såväl samhälle som kultur vilket gör Skolverkets försök att skilja dessa åt orimligt och helt meningslöst.
Att Skolverket har en naiv tolkning av vad som är religion anser även doktoranden i religionsvetenskap Simon Sorgenfrei som därför frågar sig "vem som ska värdera graden av religion i olika praktiker, ritualer, artefakter och uttryck. Skolverkets jurister, sveriges rektorer eller skolbarnen och deras föräldrar?" Sorgenfri menar även att den tro som Skolverket har att religion är samma sak för alla är en form av religionsblindhet vilket visas av den inkonsekventa synen på adventsfirande kontra yoga.
Svårigheten att säga vad religion innebär för olika människor kan ytterligare illustreras med Benjamin Katzeff Silberstein som på SvD menar att debatten är orsakad av paragrafrytteri.
Skolverket saknar helt argument och upprepar bara åsikterna att "bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan och annan religiös utövning måste betraktas som konfessionella inslag." På vilket sätt de skulle vara konfessionella inslag av skolan framgår inte, det är ju den kyrka där adventsfirandet sker i som har en konfession, inte skolan som är där på besök.
I en granskning av en bok om religionsfrihet så påpekar författaren Torbjörn Elensky att Sverige och svenskar inte per definition är mer neutrala och normala än andra och påminner om den "massiva protestantismen" som präglar det svenska samhällets tolkningar. Detta synsätt har Skolverket helt uppenbart inte klarat av att reflektera kring.
Biskopen av Lund Antje Jackelén poängterar att Barnkonventionen ger barn rätt till andlig utveckling och att staten är i strid med sig själv då lagen om Svenska kyrkan anbefaller att dess verksamhet skall vara rikstäckande. Skolverkets jurister verkar vara okunniga om dessa rättsliga förhållanden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar