EU-valet

Diverse politiker uppmanar i SvD till att rösta i EU-valet.

Jag kommer aldrig att rösta i ett EU-val. Det skulle vara att legitimera EU-medlemskapet. Aldrig att jag betraktar mig som europé; jag är svensk. Det skulle kännas som förräderi att rösta på ett parlament som står i motsatsställning till riksdagen.

Det är ett gigantiskt problem att papister, jakobiner och barbarer tillåts att besluta om rikets inre angelägenheter. Ju fortare Sverige lämnar EU desto bättre.

Kungen kan rädda Dawit Isaak

Såväl i DN som i Expressen så framförs teorin att Dawit Isaak skulle kunna bli fri om kungen skrev ett brev till Eritreas president. De svenska republikanerna är dock emot att denna möjlighet skall finnas. Därmed ställer sig de svenska republikanerna sig bakom president Afwerki och visar sitt rätta anlete som diktaturens kreatur.

Skadestånd motsvarande 400 våldtäkter

EU sysselsätter sig som vanligt med att inskränka svenskarnas urgamla frihet. Något som verkar ha lyckats i tingsrätten i målet mot Pirate Bay som ska betala skadestånd motsvarande kränkningsskadestånd för 400 våldtäkter.
DN SvD SvD SvD Metro Aftonbladet Expressen

Det hela påminner om Karl-Bertil Jonssons jul:

"Jag har tagit en massa andra paket också från rika människor och givit dem åt fattiga människor."

"Va?! Jag har närt en kommunist vid min barm!" Tyko Jonsson hörde till
dem som tror att alla som frivilligt ger bort någonting är kommunister.

"Men far", protesterade Karl-Bertil, "du sa ju själv att du inte ville ha fasters porslinstallrik!"

"Sa och sa! Det var ju min tallrik!

Överklassen klagar på apanaget

Som vanligt så ljuger republikanerna om kostnaderna för monarkin och om vad apanaget är för något. Kort sagt kan man säga att ett apanage är ett apanage och inte ett bidrag. På samma sätt som ett hus inte är en sjö.

Dessutom så påstår republikanska debattörer att folket skulle tyngas av skattebördan som apanaget och ett förhöjt apanage inför det kungliga bröllopet skulle innebära. Alla statens inkomster kommer emellertid inte från skattepengar, och skatterna är dessutom baserade på inkomst och förmögenhet. Det innebär rent fördelningsmässigt att det är rika människor och storföretag som betalar nästan allt apanage (vore mer korrekt att kalla det ränta än bidrag för övrigt). "Vanliga" arbetare och arbetslösa lär inte behöva bidra med många ören ens om apanaget höjs.

Som vanligt så är det överklassen som är emot monarkin, republikaner ser som vanligt bara efter sin egen vinning. Att samhället ekonomiskt tjänar på ett kungligt bröllop betyder ingenting för dem eftersom de personligen kan tvingas betala några enstaka kronor extra i skatt. Joakim von Anka, släng dig i väggen!

Ille erit ille nocens, qui me tibi fecerit hostem

DN försöker reda ut hur Ipred-lagen påverkar nätvanorna hos det svenska folket. Ingenting i lagen påverkar den vanlige fildelaren, att den sedan har presenterats på ett sätt att människors nätvanor ändras visar bara på hur skadlig den är för rikets ekonomiska framtid. Lagen är inte till för att stödja affärsmän som genom felsatsningar och inkompetens förlorar pengar. Riksdagen vanhelgar både sig själv och lagen, dessutom skadar de riket ekonomiskt endast för att gynna vad som mestadels är utländska företag.

Karl XI:s förmyndarregering ställdes till ansvars för sina handlingar där man genom försummelse och för att berika enskilda grupper dömdes att själva stå för kostnaderna det vållat riket. Förhoppningsvis så kommer räfst och reduktion att inom en nära framtid drabba även Carl XVI Gustafs "förmyndarregering".

Riksdagen som lekstuga

Tydligen får man inte ta med sig spädbarn in i riksdagen. Risken för att störa debatterna är antagligen för stor, det vore ju synd om något störde de uppgjorda debatterna och omröstningarna i vår riksdag. Det som sägs i riksdagsdebatterna är vanligtvis rent trams, nyligen så fråntog man domare vigselrätten vilket fick applåderas då det tydligen ska betraktas som en kärleksfull handling. Varför nu domares vigselrätt skulle vara en fara för kärleken sades det ingenting om.

Det egentliga problemet är att riksdagen inte har något viktigt att fatta beslut om. Riksdagens enda uppgift idag är att återta den makt som svekfullt getts åt EU.

Storm i ett vattenglas

Nu är ju de grundläggande sanningar som det har börjat tummas på mer eller mindre rena påhitt av fundamentalistiska jakobiner som tyckte det var helt okej att mörda miljontals civila med kärnvapen och andra bomber, våldta tiotusentals kvinnor etc. Vad de demokratiska och kommunistiska segrarna efter andra världskriget kom fram till var det bästa för mänskligheten kanske inte alltid stämmer?

Synen på vad religion, religionsfrihet och religionskritik är har sett väldigt olika ut genom historien. Detsamma gäller naturligtvis synen på yttrandefrihet. Jakobinerna envisas emellertid med att deras syn skall vara giltig för alla kulturer i alla tider. Dessutom rör det sig snarast om en storm i ett vattenglas eftersom dagens så kallade religionskritik mest är ateistisk propaganda och historieförfalskning.

Ipredlagen, kristendomen och laga skiftet

Ett perspektiv på Ipredlagen som inte brukar tas upp är att den går tvärs emot traditionella kristna värderingar som annars genomsyrar samhället. Ipredlagen hör egentligen inte alls hemma i ett kristet rike som Sverige. Kristendomen befaller att man ska dela med sig av det man äger.

Något som kristendomen däremot ser som riktig stöld är räntetagande. Intressant nog så har upphovsrätten börjat användas som en form av ränta. Först säljer man något, sedan påstår man i efterhand att man bara hyrt ut det och kräver betalt för det igen.

Förändringarna är enbart till för att gynna upphovsrätten på bekostnad av äganderätten. Rättigheter förändrar sig naturligtvis ständigt och det är slående att det är så lätt att ta rättigheter från en enorm mängd människor. Ett historiskt exempel är det laga skiftet som beslutades 1827. I princip så konfiskerades all jordbruksmark för att sedan delas ut igen med följd att vissa fick betydligt bättre mark än förut och andra sämre. De största förlorarna var emellertid torparna som innan skiftet haft rätt att bruka en mindre mängd jord och ha ett tillhörande bostadshus som sitt eget. Denna rätt försvann helt i kampen då desperata bönder tvingades lägga beslag på all jord de kunde hitta för att undvika att bli förlorare på det laga skiftet. Torparna fick istället bli egendomslösa backstugsittare, med försämrad social status och likaså försämrade försörjningsmöjligheter.

Idag ser vi något liknande då olika rättigheter samlas i en grupps hand på bekostnad av andra grupper.