Justitiemord

Idag är det årsdagen för justitiemordet på Ludvig XVI, kung av Frankrike och Navarra. Rättvisan förhånas även i dagens Sverige vilket visas av de så kallade fildelningsmålen och det skrämmande sätt de går till på. Att makt får gå före rätt som i dessa exempel är oacceptabelt!

Behövs medborgarskap i en monarki?

Doktorn i statsvetenskap Andreas Johansson Heinö funderar i Expressen över hur det svenska medborgarskapet bör se ut. Han poängterar att medborgarskapet har låg status i Sverige då det är ganska lätt att bli medborgare och att skillnaderna mellan medborgare och icke-medborgare är små. Johansson Heinö anser att medborgarskapet bör kopplas till språket då det ser ut så i andra europeiska länder.

Fast att fortsätta i det nationalistiska tänkandet med ett speciellt medborgarskap baserat på ett speciellt språk känns för mig som att fastna i den återvändsgränd vi harvat runt alldeles för länge i. I en monarki ska man kunna känna sig hemma oavsett vilket modersmål man har, och med de små skillnader som föreligger mellan medborgare och icke-medborgare så vore det bättre att helt slopa medborgarskapet. Varför betraktas svenska medborgare som mer pålitliga än andra i många yrken, inte minst statliga med höga säkerhetskrav? En person utan svenskt medborgarskap som frivilligt vill gå i kungens tjänst är precis lika mycket eller lite pålitlig som en med svenskt medborgarskap. Det är inbyggare vi borde välkomna, inte språkstudenter. När man verkar i ett samhälle så lär man sig ändå språket i den mån detta krävs.

Kungens makt

Historikern Dick Harrison hävdar i sin artikel i För Sverige - Nuförtiden att dagens svenska kung har mer makt än någon av sina företrädare. Detta eftersom massmedia snabbt når ut till hela befolkningen med vad än kungen har sagt. Hur mycket makt och vad den skulle bestå i är oklart i dagens läge, det finns ingen konsensus detta.

Två moderater försöker försvara rådande förhållanden med att det är bra som det är och att Torekovkompromissen måste respekteras. Sveriges monarki ska alltså enligt dessa politiker vara ordnad efter vad ett gäng republikaner och nationalister samsades om under kalla kriget. Inte mycket till försvar för monarkin kan man tycka, men mer är heller inte att vänta från politikerna som är de som får all makt som monarkin berövas.

 

Professorn i juridik Joakim Nergilius har nu kommenterat de två politikernas debattartikel med ett nytt och förvirrat inlägg som SvD kallar slutreplik. Och lika gott är väl det. Nergelius tycker det är konstigt att den svenske kungen ska hålla sig till den oförändrade Augsburgska bekännelsen. Historiskt sett så finns det inget konstigt i det och att statskyrkan ska ha avskaffats är betydelselöst i sammanhanget. Kungen representerar hela samhället och en överväldigande majoritet av folket är medlemmar i Svenska kyrkan vars verksamhet också regleras genom en särskild lag. Dessutom styr politikerna fortfarande över kyrkan så man kan ifrågasätta även att statskyrkan skulle ha avskaffats. Att kungen deltar i samma typ av religionsutövning som närmare 7 miljoner svenskar är inte alls konstigt.

Sedan tar sig Nergelius till sin huvudpoäng. Kan man gissa sig till, för han skriver aldrig ut exakt vilka förändringar han vill ha. Möjligen har SvD gått in med stora saxen här. I vilket fall så jämför Nergelius människor som inte var presidenter när de åtalades med kungen som ju är kung vad gäller immuniteten, vilket blir minst sagt obegripligt. Det har aldrig funnits någon särskild regel om att åtala den svenske kungen, men det har ändå gått alldeles utmärkt att kritisera och avsätta kungar tidigare i historien. Varför är detta då ett så stort problem idag?

Det rimliga vore väl om det i Sverige gick till som de flesta andra monarkier i västvärlden där det är kungen som utser regering. Det är bara i Sverige där parlamentet har både den lagstiftande och den styrande makten. Sedan är styrandet extremt outsourcat på självständiga myndigheter som sysslar med att ta betalt av varandra och statsministerns halvprivata grupp med det löjliga namnet Regeringen. Det är mer cirkus än stat idag, jag skulle föredra att kungen hade mer makt.

Ungern inte längre republik

Ungern blev republik 1946 när kommunisterna med hela 17% av rösterna tog över regeringsmakten. År 2000 bars Ungerns heliga krona i procession till det ungerska parlamentet och i den nya konstitutionen så har man strukit ordet republik ur Ungerns officiella namn. Kronan är med andra ord återupprättad i Ungern.

Majestätsbrott och demokratiförakt

Försöken att tvinga bort Hans Majestät från tronen har tagit sig alltmer desperata uttryck på sistone. Men lögnerna media sprider slår tillbaka och många vänder sig nu mot den oseriösa journalistiken. 

Liberaler för republik har ytterst märkliga exempel på förebilder i form av Italien och Grekland. Att italienarna röstade bort monarkin berodde på att kungen lät sparka och fängsla deras älskade Mussolini. Greklands monarki avskaffades av en militärjunta, vilket en folkomröstning (där monarkisterna var förbjudna att driva kampanj) sedan sanktionerade. Båda länderna är ökända för sina maktfullkomliga och inkompetenta politiker. 

Problemet med den typen av resonemang som förs i den här debattartikeln är att man utgår från att enbart republikaner ska ha rätt att driva sina frågor, samt ensamrätt på att definiera vad demokrati är. Anledningen till att politikerna avvisar motioner om republik och inte vill ha folkomröstning i frågan beror på att det inte finns något folkligt stöd för att avskaffa monarkin. Man vågade inte ens försöka när en majoritet av riksdagsledamöterna enligt en undersökning var för republik. Detta av självbevarelsedrift snarare än "feghet" vilket de republikanska liberalerna hävdar. De har däremot rätt i att media är okritiskt, men eftersom media är emot monarkin och vill avskaffa den så faller argumentet att detta skulle gynna monarkin. Förtroendet har på grund av medias svartmålning sjunkit. Trots det så så är stödet för kungahuset hos folket mycket större än det för de politiska partierna, dagspressen och EU-kommissionen. Någon respekt för demokrati finns knappast i den republikanska argumentationen. Grundlag, riksdagsbeslut, nedröstande av en ström av republikanska motioner, inget duger för republikanerna som bevis för att monarkin är demokratiskt förankrad. Nu vill de ha en folkomröstning trots att en överväldigande majoritet av befolkningen är för monarkin, antagligen tror de att massmedias smutskastning av kungen ska räcka för seger, samma typ av smutskastning som hållit många diktatorer vid makten genom "demokratiska" val, ibland med ynka 99,3% av rösterna, men ibland lyckas någon komma upp i 103%...

 

Ett annat exempel på demokratiföraktet hos republikanerna är Anders R Olssons försvar av journalisternas spridande av lögner och rykten om Hans Majestät. Detta påstås vara väsentliga delar av demokratin. Tydligen är det inte bara monarkin som republikanerna vill avskaffa, med tanke på hur negativ, meningslös och ondskefull demokratin framställs så ska även den bort. Media utför överhuvudtaget ingen granskning av den enkla anledningen att de saknar de grundläggande kunskaperna i exempelvis källkritik som krävs för detta. Media fyller helt enkelt inte den viktiga demokratiska roll de påstår sig ha i sin egen propaganda.

Ingen människa är felfri, men innebär det att vi inte ska ha några människor på offentliga poster? Monarkin har ett försök till lösning på detta grundläggande problem, nämligen läran om kungens två kroppar. Den naturliga kroppen är biologisk och full av fel och brister som vilken människa som helst medan den politiska kroppen är evig och utan brister.

Kungens skuld tas utan några belägg för given, men jag tolkar det där med att "vända blad" som att Hans Majestät försöker släta över journalisternas pinsamma okunnighet. Han vill helt enkelt inte få medias representanter att framstå som de lögnaktiga och lättlurade personer som de egentligen är. Detta eftersom Hans Majestät representerar hela folket, även journalisterna och "kriminella".

Det kejserliga ryska huset officiellt erkänt

Precis som Montenegro tidigare officiellt erkänt sitt furstehus har nu Transnistrien som är en självständig stat mellan Moldavien (som det formellt är en del av) och Ukraina gjort en liknande proklamation. Den historiska betydelsen och statusen av det kejserliga huset och dess succession är nu formellt fastställd av de transnistriska myndigheterna.