Feodaliseringen av Sverige

DN debatt redovisar planerna för den kommande feodaliseringen av Sverige. Alliansens partiledare säger egentligen ingenting nytt i sin artikel, deras kraftfulla beslutande går helt enkelt ut på att allt ska se ut som förut och att man ska vänta tills nästa val innan fler regioner bildas.

Förändringarna är egentligen inte administrativa utan syftar till att förändra identitet och språkbruk samt hur människor tänker på och uppfattar sig själva. Sekundärkommuner döps om till regionkommuner, län till regioner och landsting till regionparlament i någon slags stalinisering av det svenska språket. Det är uppenbart att detta är ett sätt att öka avståndet mellan folk och stat, därför skall den gamla länsindelningen bort då länen var till för att ta tillvara  både lokala och statliga intressen. Istället ska alltså en ny feodal indelning av Sverige göras för att öka avståndet inte bara mellan stat och folk utan också mellan rikets olika delar. Söndra och härska är den nya regionindelningens verkliga innebörd. Detta för att ge mer makt åt jakobinerna på folkets bekostnad och mer suveränitet åt EU på Sveriges bekostnad.

Sveriges regionala indelning är helt baserad (förutom EU:s vattendirektiv, men den är snarare EU:s indelning snarare än Sveriges) på landskapen. Från dessa stammar sedan indelningen i stift, län och lagsagor. Även indelningsverkens militära regementen utgick från denna regionala indelning.

Denna regionala indelning har alltså funnits i över 1000 år och visar som synes upp stor kontinuitet och har använts på en rad olika sätt och med skiftande territoriell indelning. Varför är det då omöjligt att använda Sveriges ursprungliga regionala indelning idag när den har kunnat anpassas till helt olika omständigheter i det förflutna?

Den nya regionindelningen är ett medvetet hot mot rådande regionala identiteter - västgötar ska göras om till Västra Götalänningar.

Så särskilt lyckat har den nya regionindelningen inte heller varit; Västra Götaland har tvingats öppna lokala avdelningar av sin administration efter den gamla länsindelningen. Så i praktiken så har det endast tillkommit ytterligare en politisk nivå till de tre tidigare.

Lustigt nog ska EU ha kommit fram till att en optimal region ska ha 8-10 miljoner invånare. Hur många svenska regioner blir det?

Att vara vasall till EU

Det är tydligt att Konungariket Sverige står i ett vasallförhållande till den större och mäktigare staten EU. Underdånigheten hos de svenska "förhandlarna" är vidrig att beskåda.

För att ställa riket än mer under främmande makt så vill vissa att vi ska gå med i EMU. Märkligt att vi ska ha ännu en folkomröstning om EMU, jag har nämligen redan röstat i en sådan. Vad jag inte har röstat om är däremot huruvida vi ska vara med i EU. Det logiska och rimliga är naturligtvis att ha en ny EU-omröstning.

Upphovsrätt

Jan Trost oroar sig för att studenter läser inscannad kurslitteratur. Det är naturligtvis bättre att låna boken i fysisk form på biblioteket, men principen är densamma. Trosts argument saknar relevans i den digitala världen, däremot kan han antagligen bli förgrundsfigur i en rörelse som vill förbjuda landets alla bibliotek.

Jag har haft gott om föreläsare som brukar hjälpa studenter med att bryta mot diverse kopieringsregler. Upphovsrätt fungerar bara om man förbjuder datorer och bibliotek. Idag så hindras många forskare från att trycka sina avhandlingar då de inte har råd att betala de som innehar upphovsrätten på bilder etc.

Varför vi på order från främmande makt ska införa en retroaktiv lag som fråntar folk äganderätten från inköpta CD- och DVD-skivor är en gåta.

Är det bättre att låna än att arbeta?

Regeringen säger sig vilja utföra framtidssatsningar men däremot inga ekonomiska satsningar. Framtiden kommer med andra ord att vara lågbudget.

Om människor får jobb och högre inkomster så råkar de förvisso ut för skattehöjningar. Regeringen vill tydligen undvika detta, man kan fråga sig varför då både skattebetalarna och staten får in mer pengar vis ovanstående scenario.

Regeringens passivitet spär snarare på krisen då den signalerar att alla ska låta bli att beställa, köpa och låna av varandra. Ett passivt förhållningssätt innebär också att saker som borde göras för att utveckla och effektivisera samhället får stå tillbaka vilket likaså innebär färre jobb

Istället för att börja få folk att börja samspela ekonomiskt med varandra och därmed generera arbetstillfällen vill regeringen att folk ska skuldsätta sig. I kombination med att inga åtgärder görs för att komma ur krisen så innebär det ett ständigt lånande till ständigt ökande räntor. Ingen bra lösning på krisen.

Konsten att göra det möjliga omöjligt

DN debatt har ett inlägg om framtiden för Volvo och SAAB, tydligen skrivet av ekonomer (d.v.s. teknologer som sysslar med människovetenskap). De bygger sina argument på att det skulle finnas en slags avgrundsdjup skillnad mellan statligt och privat ägande. Var gränsen går mellan dessa ägandeformer är dock oklar då det finns oräkneliga sätt att organisera ägandet på.

"enstaka statligt ägda företag överlag utvecklas sämre än privatägda i konkurrensutsatta branscher"

Det finns gott om historiska exempel på motsatsen, problemet är att vilken ståndpunkt man än anför så hamnar man i en definitionsfråga om huruvida det rör sig om privat eller statligt ägande. Det märkliga är att debattörerna inte anför några argument samtidigt som de nämner att det finns kritik mot deras åsikter - hårdhänt redigering av DN?

"Företag missgynnas i regel av statliga ägare"

Varför skulle ett företag missgynnas av en viss ägare? Vad räknas som stat, bara FN:s medlemmar? Det är kanske därför som Taiwan varit så framgångsrika - landet är ingen stat utan ett privat korporation med egen krigsmakt beläget inom Kinas gränser. Inte undra på att Kina inte vågar invadera när de skulle tvingas möta en privatägd krigsmakt som alltså per definition är överlägsen en statligt ägd. Sverige kan på samma sätt betraktas som en del av staten EU, så det borde i så fall inte vara något problem om det icke-statliga Sverige äger Volvo och SAAB.

"På papperet äger skattebetalarna rätten till
företagets kassaflöde, men i praktiken är kontrollen koncentrerad till
den politiskt tillsatta företagsledningen..."

Fler märkligheter, på vilket sätt får skattebetalarna kontroll över Volvo och SAAB om de förblir i privata händer?

"Exempelvis har den snabba teknologiska förändringen
i telekombranschen har krävt enorma investeringar i ny teknik. Dessa
investeringar har skett i privata företag eftersom statliga företag i
många fall inte kan uppbringa medel till så stora investeringsprogram"

Investeringar som staten ofta varit drivande i och som fördröjts då de privata företagen låtit bli att uppfylla sina åtaganden.

"Hur många bilar som ska tillverkas i Sverige bör vara en ekonomisk fråga. Inte en politisk."

Summa summarum: Politik handlar om att göra det omöjliga möjligt medan ekonomi handlar om att göra det möjliga omöjligt.