Skolverkets syn på religion får fortsatt kritik och anklagas för att misstänkliggöra religion av Dagens Seglora. Beröringsskräcken för kulturarv och religion tas även upp av teologen Anna Karin Hammar som menar att det inte går att lära elever kritiskt tänkande om man samtidigt hindrar dem från upplevelser. Synen på vad som är religion och vad som är konfessionellt är genomgående slumpmässig i Skolverkets juridiska vägledning. Kyrka och präst är tillåtet, bön och välsignelse är det inte. Psalmer är ibland tillåtna, men inte alla och i alla sammanhang. Tidningen Dagen har startat Adventsupproret som över 80000 skrivit under där en ändring av skollagen krävs. Även människor utanför kyrkan har engagerat sig.
Religion och kultur kan inte separeras menar buddhisten Ryûsan Thorbjörn Carlsten. Deltagande i religiösa ceremonier ökar även förståelsen för andra sätt att tänka. Att Skolverket tillåter yoga men inte kristna inslag i adventsfirande ses som väldigt märkligt av Carlsten som även anser att deltagande i religiösa ceremonier inte innebär att man automatiskt blir en del av religionen ifråga, vilket innebär att det heller inte finns något konfessionellt i sig med att delta i exempelvis kyrkans adventsfirande. Avslutningsvis så skriver Carlsten att han som svensk buddhist inte har några problem med att fira advent. Religionsvetenskapliga kommentarer ser Carlstens inlägg som ett exempel på multipla kulturella och religiösa identiteter och att religiös identitet inte behöver vara singulär vilket Skolverket utgår från i sina resonemang.
Perspektiv som inte stämmer med sekularisters och religiösas syn tas inte upp. Ställföreträdande religion är ett begrepp som använts av den brittiska religionssociologen Grace Davie beskriver ett av dessa alternativa synsätt. Detta innebär en syn där "en liten grupp upprätthåller religionen till vardags med majoritetens goda minne eller till och med aktiva stöd, för att den ska finnas till hands för alla när de behöver den." Här tjänar ställföreträdande religion som en förklaring varför människor inte tänker och agerar på det sätt som Skolverket föreställer sig då "protester som ibland blir när kyrkor ändrar språk eller riter just ur det perspektivet – människor tänker att även om de inte går dit så firas gudstjänsterna ändå på något sätt för dem också."
Skolverket är inte den enda myndighet vars obefintliga kunskaper om religion förstör människors liv. Migrationsverket har också gjort sig känt för detta. Dagen skriver att Migrationsverket uppvisar en "oförmåga att förstå och ta hänsyn till vad en religiös övertygelse innebär och hur den yttrar sig" och att myndighetens inkompetens hotar människoliv. Svenska kyrkoledare kräver därför att svenska myndigheter ska utbildas i teologi och religion. Såväl Skolverket som Migrationsverket har en väldigt utpräglad luthersk syn på religion. Hos Skolverket så är det sålunda luthersk teologi där ordet står i centrum som vid bön och välsignelser som främst ses som religiöst medan den precis lika religiösa yogan inte ses som något problem. Samtidigt så sysselsätter sig Migrationsverket med lutherska husförhör med människor som konverterat till kristendomen och som hotas till livet i sina hemländer. Klarar de inte de lutherska frågorna så anses de inte vara riktiga kristna utan skickas tillbaka till sina hemländer. Detta lutherska synsätt är i sig konfessionellt vilket är ett väldigt problem eftersom undervisningen i skolan vara icke-konfessionell enligt skollagen, men när hela definitionen av vad som är icke-konfessionellt i sig är konfessionellt så bryter Skolverket genom sin vägledning mot skollagen.